Alla tankar som snurrat kring vårat kära grannland Norge har verkligen satt sina spår i mitt huvud senaste dagarna. Som ni vet så var jag där med min Elin och sökte jobb och kollade lägenheter förra veckan. Jag gillade verkligen Oslo och skulle mer än gärna flytta dit för att jobba. Frågan är bara när det blir av, om det blir i höst eller inte, det finns ju vissa saker som håller en tillbaka för stunden... Så det kan bli uppskjutet till efter jul. Jag tycker det är så jobbigt att ha framtiden oviss, men i det här läget så är det enklare att acceptera, livet är så bra på andra håll just nu. Lycklig är bara förnamnet... Ibland tror jag det är svårt att förklara hur man känner, även om man försöker så tror jag inte man kan beskriva en så underbar känsla som att vara riktigt kär, på riktigt. Jag har upptäckt skillnaden på kär och kär, och den är enorm kan jag berätta. Jag är så glad och tacksam att jag får uppleva det här...då kan ni tänka er anledningen till att jag inte vill lämna Svea rike just nu...

Men som sagt, framtiden är lite oviss just nu, det får vi leva med!

Nu ska jag börja laga lite mat här. Riktigt hungrig. Har varit så himla duktig den här veckan med kosten, är stolt över mig själv. Men nu blir det fylld pasta med soltorkade tomater, feta, pinje och ruccola. Lite onsdagsfest.